torsdag 7 februari 2008

Yes!!

Nu jävlar har jag varit duktig! (Lite iaf, jag har fortfarande lägenheten att städa och jag måste skaffa ett jobb och styra upp hela mitt liv...men baby steps people, baby steps!!)
Gick upp tidigt, drog på mig mina fula träningsbyxor och fula jacka, grävde fram min gamla walkman från julen '96 med påklistrade ängelbokmärken på, laddade med färska batterier, drog i mig en halvliter vatten (gross), samlade ihop håret i en sportig hästsvans och krängde på mig de snyggaste gympadojjorna jag någonsin ägt, ett par helasvarta adidas.
And away I went!
Jag har bestämt mig för att mitt snart tjugofemåriga fläsk inte pallar att jogga än, så jag har tänkt att jag ska promenera i en timme, morgon och kväll. Jag ställde timern på mobilen på en halvtimme och gick förbi Magnus och fysiken, upp igenom guldheden och ner mot sahlgrenska. Jag tog alla omvägar så det tog nästan en kvart tjugo minuter att gå från mig till Magnus (normalt tar det ca tio) eftersom jag gick motionslingan och sen tillbaka nästan halvvägs så jag kunde gå uppför HELA backen mot guldheden.......
Fy fan va tungt det var.
När klockan ringde efter en halvtimme och jag var i närheten av sahlgrenska vände jag mig helt enkelt om och gick tillbaka samma väg jag kommit, lätt som en plätt (nä det var det inte men ni fattar.) Duktiga hösäck!!
På vägen hem stannade jag på willys och köpte fyra äpplen, fyra apelsiner, ett gäng bananer, pissebullmat, toapapper (jag får inte spara dom pengarna genom att hänga mig över badkarskanten och tvätta rumpan efter varje gång jag vart på toa för Magnus längre....jobbigt att vara ihop med en adelsman som är lite fin i kanten), lättfilmjölk (kalcium för mina sköra ben) (jag inbillar mig att dom är sköra, jag har aldrig brutit något och det får gärna fortsätta så), ett 15pack ägg (specialpris 10:-) och tre avokados (för att göra min dagliga lunch och middag lite godare.)
Så ärt. Jag klappar mig själv på ryggen. (Och det är inte ofta jag gör det, aldrig faktiskt, för jag såg på den tecknade Beetlejuice serien när jag var liten och när han klappade sig själv på ryggen växte det ut en liten läskig gubbe som satt fast där och mobbade honom....det är nog min största skräck....scarred for life yo.)

And now for something completely different:

Esmis har börjat skita på golvet. Eller, börjat och börjat, han har väl gjort det förr men det var mest när han var missnöjd med förhållandet i kattlådan eller var sur för att jag hade varit borta för länge...men nu är det varenda gång, som en regel.
Lådan är tömd och fräsch, kattsanden är densamma.
Har nån en lösning på mitt problem? Tips? Nått bra tortyrredskap för katter?
There's more than one way to skin a cat, you know.
Let curiosity kill it.
Ok, det där made no sense överhuvudtaget.
Men på riktigt, tipsa mig gärna.
Kram!

Inga kommentarer: