Ok, sex stycken (count 'em, six) av mina gamla gymnasieklasskamrater har skaffat barn. Två utav dom är gravida igen.
*hyperventilerar*
Jag kan knappt ta hand om mig själv!
*hyperventilerar*
fredag 27 februari 2009
I Love Magnus
Let me count the ways;
puss baby!
- Jag kan ringa kl ett på morgonen med akut Gilmore Girls behov och han slänger upp avsnitt av detta mycket o-manliga tvprogram på sin hemsida så jag kan tanka ner
- När jag vaknar nästa morgon finns det ännu fler avsnitt uppe :D
- Han säger alltid "vad duktig du är" helt seriöst när jag berättar om mina små, små accomplishments på en dag
- Han får mig att känna mig fin och vacker även om jag hela dagen kännt mig som en elefant med ovanligt högt BMI
- Han bjuder mig på maaaaaaaaaaat
- Han blir raggad på av vidriga smarta chalmersbrudar men han vill ha bara mig :)
puss baby!
tisdag 24 februari 2009
Eeeew!
"Here are a few photos of a giant 200 metres long spider's web at Lake Tawakoni State Park, Texas, USA. It was noticed on August 06, 2007 by a park employee Freddie Gowin while he was mowing the trails at the Park."
Klicka här.
Klicka här.
måndag 23 februari 2009
söndag 22 februari 2009
LolBike
Why God, Why???
Jävlar vad otränad jag är. Det märks att jag varit soffpotatis ett bra tag. Efter typ tio minuter gav jag upp, känner att jag måste ta en snabb promenad för att få igång kroppen först, men nu är det för sent.
Skönt då att det är måndag imorgon, jag älskar att påbörja projekt på måndagar. En ny färsk vecka, fylld av möjligheter. Jag ska logga hur det går dag för dag. Spännande va? ;) Mitt mål är att cykla minst tre timmar per dag den här första veckan. Jag vet inte, det kanske är mycket för en nybörjare, men jag tycker om hårda krav såhär i början. Då känns det roligare att pressa. Men en tim på morgonen, en på dagen och en på kvällen satsar jag på, utan att bli ledsen om jag inte klarar det med en gång.
Sushi med pappa imorgon, YAY, jag är sååå sushisugen. ÅÅÅÅhh insideoutrullar. Avokado. Lax. Soppa med krispig purjolök i. Mmmmm... :D
Imorgon ska jag dessutom plantera årets tomatplantor. Jag har lite jord kvar sen förra våren, jag har en miljard krukor (jag älskar att köpa gamla fina krukor på Myrorna men har inte gjort det på länge) och två fina tomater, en cocktail och en vanlig, som fått sitta i solen och bli riktigt mjuka, jag tycker att fröna tar sig bättre då. Jag brukar bara droppa ner några frön straight out of the tomato, slem och allt, ner i jorden och täcka för. Inte vattna på nån dag... Sen blir det bebisar!!
>:F G'nite
Igår
Igår var jag hemma hos Smurfen efter rockbaren, jag krävde en brasa pga blåfrusna tår men han hade ingen ved, så han eldade upp sin säng istället.
Såklart.
Brädorna vi tog
we didn't need no water we let the mf burn
Obs att det står "pyrot" på hans ben
Det blev jättevarmt och mysigt. Coolt med öppen spis hemma i studentlyan!
Vad hände med armen?
Jag fick låna ett par monstertofflor, tack!
Sen blev det korsdrag och elden tog i på riktigt och jag höll på att dö
Och här avslutas kvällen när jag kännde att smurfen blev lite väl ghetto ;)
Tack för en trevlig kväll! eh, tilt yr heads
Såklart.
Brädorna vi tog
we didn't need no water we let the mf burn
Obs att det står "pyrot" på hans ben
Det blev jättevarmt och mysigt. Coolt med öppen spis hemma i studentlyan!
Vad hände med armen?
Jag fick låna ett par monstertofflor, tack!
Sen blev det korsdrag och elden tog i på riktigt och jag höll på att dö
Och här avslutas kvällen när jag kännde att smurfen blev lite väl ghetto ;)
Tack för en trevlig kväll! eh, tilt yr heads
Nykter Månad
Inför stundande månad som kommer att tillbringas i fattighetens tecken (känns som att jag inte snackar om något annat, sorry!) är det väl väldigt smart att ta tillfället i akt och göra kroppen och hälsan glad genom att skippa öl och vin på helgerna (och dom vardagar man skulle råka befinna sig på puben) och satsa på att sitta på motionscyckeln istället.
Detta har funnits i tankarna länge men aldrig blivit av för man tog sig alltid råd somehow, men nu är det faktiskt ganska kört så det gör ju det hela lättare.
Plus att jag faktiskt upplevt no-cash kvällar ute där jag varit tvungen att bara dricka vatten och haft riktigt kul ändå, så det betyder ju inte att jag måste låsa in mig en hel månad.
Vad säger ni brudar, är ni med mig?? Näää, det begär jag inte :)
Ellen, du har ju gjort det förr, var det svårt? Har man oändligt tråkigt?
Igår lagade jag en jättegod och billig middag av leftover pyttipanna, blandade i en burk vita bönor i tomatsås så det blev som en gryta, en vitlöksklyfta, soja och (pyttelite) peppar. Knäckebrödsmackor med fake-smöret Lätta på. (Det var simon som köpte den pappa, inte jag! Jag kör bregott!) Mycket gott och mättande.
Igår på vägen hem från Rockbaren fick jag ta hand om världens rikaste, världens fullaste brud. Hon var ryska och talade ganska dålig svenska (but who am I to judge) men jag fick ur henne att hon varit på en fest och skulle till en annan men visste inte var hon var. Hon satte sig brevid mig på bussen nämligen, hon var väldigt trevlig och ville veta vart hon var på väg, vilken buss hon satt på och jag kunde inte bara lämna henne sådär, så vi snackade ett tag tills hon var framme. Hon hade en äkta svart päls på sig (hrrmm...), en gucciväska (även den äkta), skyhöga klackar och antagligen jättedyra extentions, och jag blev ganska fascinerad (stavas det så? Fascinated iaf) av henne, undrar hur det är att vara en sån tjej? Jag hade velat prova, men bara för en dag. Det är nog därför jag läser "modebloggar" ibland, en slags escapism. En helt annan verklighet. Det är även därför jag läser Pavlovnas blogg, hon är som jag kan tänka mig att jag skulle vara om jag inte hade en massa problem med tillvaron. Hennes stil är vrålsnygg, hon målar riktiga tavlor som är även dom vrålsnygga, hon har en jävligt coolt inredd lägenhet som hon delar med sin kille och hon pluggar till något som hon verkligen vill jobba som i framtiden (tandläkare, det hade inte jag valt men det är ändå jävligt duktigt av henne). Hon verkar vara glad med livet och tillvaron, det är skönt att läsa om henne för det är som ett slags mål för mig, att saker och ting liksom ska funka sådär bra.
Jag tror hon är äldre än mig men eftersom hon är så uppsnäppt "får" hon ha svarta väggar och döskallegardiner och Emily the Strange väskor utan att nån säger åt henne att växa upp, lyllo. Ett mål.
Detta har funnits i tankarna länge men aldrig blivit av för man tog sig alltid råd somehow, men nu är det faktiskt ganska kört så det gör ju det hela lättare.
Plus att jag faktiskt upplevt no-cash kvällar ute där jag varit tvungen att bara dricka vatten och haft riktigt kul ändå, så det betyder ju inte att jag måste låsa in mig en hel månad.
Vad säger ni brudar, är ni med mig?? Näää, det begär jag inte :)
Ellen, du har ju gjort det förr, var det svårt? Har man oändligt tråkigt?
Igår lagade jag en jättegod och billig middag av leftover pyttipanna, blandade i en burk vita bönor i tomatsås så det blev som en gryta, en vitlöksklyfta, soja och (pyttelite) peppar. Knäckebrödsmackor med fake-smöret Lätta på. (Det var simon som köpte den pappa, inte jag! Jag kör bregott!) Mycket gott och mättande.
Igår på vägen hem från Rockbaren fick jag ta hand om världens rikaste, världens fullaste brud. Hon var ryska och talade ganska dålig svenska (but who am I to judge) men jag fick ur henne att hon varit på en fest och skulle till en annan men visste inte var hon var. Hon satte sig brevid mig på bussen nämligen, hon var väldigt trevlig och ville veta vart hon var på väg, vilken buss hon satt på och jag kunde inte bara lämna henne sådär, så vi snackade ett tag tills hon var framme. Hon hade en äkta svart päls på sig (hrrmm...), en gucciväska (även den äkta), skyhöga klackar och antagligen jättedyra extentions, och jag blev ganska fascinerad (stavas det så? Fascinated iaf) av henne, undrar hur det är att vara en sån tjej? Jag hade velat prova, men bara för en dag. Det är nog därför jag läser "modebloggar" ibland, en slags escapism. En helt annan verklighet. Det är även därför jag läser Pavlovnas blogg, hon är som jag kan tänka mig att jag skulle vara om jag inte hade en massa problem med tillvaron. Hennes stil är vrålsnygg, hon målar riktiga tavlor som är även dom vrålsnygga, hon har en jävligt coolt inredd lägenhet som hon delar med sin kille och hon pluggar till något som hon verkligen vill jobba som i framtiden (tandläkare, det hade inte jag valt men det är ändå jävligt duktigt av henne). Hon verkar vara glad med livet och tillvaron, det är skönt att läsa om henne för det är som ett slags mål för mig, att saker och ting liksom ska funka sådär bra.
Jag tror hon är äldre än mig men eftersom hon är så uppsnäppt "får" hon ha svarta väggar och döskallegardiner och Emily the Strange väskor utan att nån säger åt henne att växa upp, lyllo. Ett mål.
lördag 21 februari 2009
Pose it like blondinbella
Redo för den billigaste utekvällen på rockbaren ever, Star Wars tröjan, tokplatt hår och bilringarna på plats. Måste komma ifrån lägenheten lite. Ses.
Besviiiiiken
Jag har haft långa samtal med mina spirit guides (inte att dom svarar, men jag är ju inte psychic så jag kanske bara inte hör dom eller nåt..) och jag har försökt be om hjälp, för enligt the C's så behöver man bara be om hjälp. Inte tigga eller köpslå utan bara be om hjälp. Och det har jag gjort länge. När jag snackade med mediumet Mona sa hon att dom där uppe säger att det är jävligt viktigt för mig att ta mig tillbaka till usa för det är tydligen något som jag ska uppleva där... men hur ska jag ta mig dit? Simma? Some money would be nice! som Laura sa innan hon vann på lottot, för att hon bad om hjälp.
Iaf, jag har kännt länge den här känslan... "vi hjälper dig, men du måste också göra något! Du kan inte vinna 50 000:- i månaden i 25 år utan att köpa nån lott!!" Så har jag kännt länge, jag vibrerar med känslan att jag fan kan få lite stålar på något sätt. Plus att jag har drömt att jag vunnit flera nätter i rad.... kom igen då!! Iaf, jag köpte en trisslott, satt och mediterade (så gott det går, jag har skitsvårt för att meditera) och försökte be om hjälp utan att "be" om hjälp... försökte tänka positivt, visualisera att jag vinner... Om jag hade pengar skulle mitt liv förändrats! Jag skulle ha ett riktigt liv, inte som nu när man tar sig igenom varje dag och det händer INGET för..tja... vad har man för val? Jag skulle kunna skaffa mig hur mycket knowledge som helst! Lära mig allt möjligt nytt! Leva! Vara glad! Göra något med mitt liv! Åka hem!! Iaf, jag skrapade lotten och vann 75:-. Bra det! Jag tänkte typ att det kanske är lite väl mycket begärt att dom ska troll fram toppvinsten bara sådär, man kanske får köpa några stycken? Så jag gick tillbaka till affären och köpte tre till (fast jag verkligen hade behövt 75:- i fickan, men jag ville inte give up hope på the people above...) och kände i hela kroppen att nu, nu, NU ska det ske! Hur kan det inte göra det! Dom kan väl hjälpa mig?? Pengar spelar ingen roll för dem men för mig är det ALLT! Varför inte? Hjälp mig då!!
Självklart vann jag inte, och gick miste om 75:- spänn.
Dom hatar mig.
Då tänker jag såhär - det är väl meningen att jag aldrig ska ha pengar. Det är väl meningen att jag ska lära mig av min tillvaro nu, typ "jag ska vara en helt normal tjej som ska uppleva hur det är att gå igenom livet med en enorm bromskloss som aldrig släpper och hämnar allt annat." Det är väl min lott i livet, det jag har valt. Suck.
Eller... kan det vara så att regeln är att jag bara ska köpa en lott i veckan (vilket var min plan innan jag vann och fick lust att köpa tre till)? Det kanske var meningen att jag bara skulle vinna 75:- denna gången och ha haft dom pengarna nu till helgen? Jag kanske gapade efter för mycket? Jag kanske bara vinner 25:- nästa gång, inget dom nästa tio ggrna, och sen helt plötsligt jackpot efter några år? Om jag inte ger upp?
Jag ska hålla mig till det. Nästa gång accepterar jag min lilla vinst och är nöjd med det. Visa lite ödmjukhet. Bättre luck next time, hopefully, typ.
Man lär sig av sina misstag.
Eller har Mona och C'na fel, det finns ingen som vill hjälpa en?
Vem vet.
torsdag 19 februari 2009
En Inblick I Min Hjärna.
Jag har ett stort problem; jag har ingen ork. Ingen energi. Inte konstigt, var får jag järn ifrån? Åt en gammal leverpastejmacka för några dagar sen... Dricker nästan aldrig vatten, det får man energi ifrån, har jag hört... Har ej pengar till annan mat än gul lök och krossade tomater och det blir man väl inte så pigg av... Frukt? Vad är det? Grönt? Va?? (Så fort jag har pengar ska jag äta ordentligt, det går bara inte nu.)
Där har vi ju självklart problemet, visst, jag fattar det. Men det tar inte slut där, för en av ADD grejerna är att man har så lite ork. Det är därför man får anfetamin tabletter, hos adhd kids blir dom lugnare, för add kids blir man helt plötsligt en sån som orkar. Wow, vilken känsla.
Tänk att vara en sån människa som säger "gud vad rörigt det är här, bäst jag tar itu med det" och rullar upp ärmarna och bara gör det. Eller, "idag borde jag verkligen få gjort det där, bäst jag drar på mig jackan och tar mig en promenad dit med en gång."
Jag KAN INTE göra så. Men jag försöker.
Igår gick jag och la mig svintidigt, jag tackade t o m nej till en inbjudan från ellen att komma förbi och drick vin vilket jag väldigt gärna hade gjort annars, jag har inte sett henne eller anna på ett tag, men som sagt jag tackade nej för att jag tänkte att jag skulle vara duktig idag. Jag tänkte att jag skulle gå upp klockan nio, duscha, låtsas äta något, göra mig lite halv-fin, dra till soc och lämna in papper, svänga förbi farmor, städa lägenheten och sen vara... fri. Inget som hänger över en. Sitta här och surfa utan att känna att jag skjuter upp på saker, aldrig får något gjort. Inte behöva klandra sig själv.
Gud, vad jag skulle vilja vara en sån där tjej som lämnar lägenheten tidigt på morgonen, fräsch och fin, med pigga ögon och språng i stegen, på väg att uträtta viktigheter. Jag tror inte så många sådana tjejer går runt och mumlar en mantra för sig själva, "bara jag inte tappar orken, bara jag inte tappar orken" om och om medans man känner, man känner hur energin rinner av en.
Har jag en enda viktig grej att göra, låt det vara en tvättid, ett möte på soc, ett möte med shrinken, hämta något hos farmor eller till och med roliga, trevliga saker som jag vill göra t ex sushi med pappa, blir det en sån stor grej, det är det enda jag orkar göra på en dag. Efter jag har gjort grejen måste jag lägga mig, för jag är helt jävla slut. Helt paj, som om jag jobbat intensivt i tolv timmar minst. Och jag somnar, stenhårt, bums. Slocknar, sover flera timmar, mitt på dagen, fast jag kanske sovit en hel natts sömn och inte rimligtvist borde vara det minsta trött. Problemet är att det är såhär även när jag har cash och har råd att äta ordentligt. Jag har käkat frukt, blütsaft, vitaminpiller, fiskleverolja (tror mig, farmor keeps me in pills) men inget hjälper, jag ORKAR inte.
Iaf, idag vaknade jag klockan halv sju på morgonen, två och en halv timmar tidigare än väckarklockan, pigg som en ärta. Jag satte mig och kollade på en film på datorn som jag tankat ner kvällen innan, undvek att tänka på att ta en dusch för det är jobbigt, man står där med lödder i håret och tänker jag orkar inte stå här längre, orkar inte lyfta armarna, måste här ifrån, kan jag bara skita i att skölja håret? Hur lång tid innan det börjar klia? Om jag tar en tupplur kanske jag orkar skölja håret senare? *ÅNGEST* (Fast jag sovit gott i över åtta timmar orkar jag inte duscha, hur sjukt är det?) Jag har nu sett färdigt på filmen, och jaa du...nu är det dags att dra. Då, när det är dags att göra det där duktiga, när det är dags att vara den där tjejen som ordnar med viktigheter, då rinner allt av mig, och vartenda steg på vägen, vartenda delmoment av det jag ska göra blir tungt som bly.
Ok, om ni har orkat så här långt kan jag ändå bara vara helt ärlig och ge en inblick i hur jag tänker.
Problemlösning - var är jag nu? I soffan, i myskläder. Vad ska jag få gjort idag? Lämna in ett papper, hämta jackan hos farmor. No biggie. Lätt som en plätt.
Hur löser jag detta? - Steg ett. Hitta kläder att ta på mig. Alltså hinder nr 1. Mina svarta jeans luktar illa och har filmölksfläckar på som påminner om sperma, dom går bort. Mina enda andra par ligger... nånstans, jag försökte hitta dom igår men kunde inte bland oredan hemma, fick ångest för hur det ser ut här och gav upp. Försöker jag hitta dom igen får jag ångest igen och då tappar jag viljan att leva, så det går bort. Det är för kallt för att ha på mig kjol, plus att jag inte äger någon kjol som inte har stora hål i sig. Lika bra att bara ge upp.
Hinder nr 2. Göra mig iordning. Duscha orkar jag inte, och sminka mig förtjänar jag inte då jag redan har blivit deppig för hur jag har det med kläderna, så jag är inte värd att vara en sån där tjej som ser snygg ut när hon går hemmifrån, plus att jag inte kan vässa min enda kajal för vässaren är borta så jag får träflisor i ögonen om jag försöker. Kul att gå ut. Borsta håret? Varför? Det blir ju inte bättre av det?
Hinder nr 3. Lämna lägenheten. Det är ljust ute, alla ser mig. Ser mig komma gående där i spermafläckade brallor, en ful röd jacka med hål i som skulle passa bättre på en tioåring (inte i storleken, utan modellen, ingen snygg skärning här direkt, plus att dragkjedjan är trasig...) och med en helt vanlig ful halsduk om halsen, knuten på ett helt vanligt sätt. (Är det BARA barn som har det? Jag ser aldrig att de snygga fräscha modetjejerna som går i högklackat mitt på vintern någonsin har en vanlig halsduk på sig. En sjal kanske, nån snygg stickad kashmirhalsduk knuten på något trendigt vis kanske, men aldrig en helt vanlig. Visst att jag alltid känner mig yngre än vad jag är, men jag kännermig pinsamt liten med den halsduken på mig. Som en snorig unge på väg till skolan. När jag går förbi modetjejer känner jag hur de tittar på mig, dömer mig. "Hur kan man klä sig sådär? Va? Fniss!!" Och jag måste ha den där jävla halsduken på mig, jag fryser i det här jävla frusna landet och har inte råd att köpa mig nån snyggare. Fick den av farmor. Såklart.) Det är snö ute, då halkar man, jag vill inte halka, jag hatar att halka jag vill inte ut (jagvillintejagvillintejagvillinte). Jag är så trött på göteborg, jag är så trött på min buss här utanför, jag är så trött på soc och hela byggnaden, jag vill inte se det mer, vill inte veta av det.
Hinder nr 4. Måste förbi Farmor på vägen hem. Orka. När jag (om jag) orkat gå HELA VÄGEN ÖVER HEDEN, fattar ni hur långt, hur drygt, hur jobbigt, hur vidrigt vidrigt vidrigt det är att gå från valand, en massa jävla steg som inte för en nånstans, man går och går och går men kommer aldrig fram medans man med varenda steg försöker undvika att halka och göra bort sig medans den iskalla vinden fryser ens ansikte till is JAG -HATAR- ATT GÅ ÖVER HEDEN!!!!!!!! När man gjort det, när man varit inne på soc och lämnat papperna och ska hem börjar den där känslan i magen, nu orkar jag inte mer nu måste jag sätta mig för engergin är slut och jag är så långt hemmifrån hur ska jag orka? Jag börjar gråta nu, måste hinna hem, måste ta av mig och lägga mig i sängen men nu är jag vid ullevi och det är jättelångt hem och tänk om jag freakar på spårvagnen, ballar ur och jag måste hem hem hem nu nu nu då går inte det utan då måste jag gå, igen, över helvetet som heter heden, uppför den ändlösa gatan avenyn där vidriga människor går och finns och dömmer, uppför arkivgatan, orka dra upp porten med ens sista krafter, stå och vänta på hissen, stå i hissen där det finns speglar, titta på sig själv och tycka illa om sig själv för man är ett sånt freak som ens känner så här, prata som en normal, glad människa med farmor, berätta att det inte är så farligt hemma och berätta något (vad som helst, bara det är något positivt) för att förhindra frågor som "har du betalat räkningarna?" "jaaaaa, för typ tre veckor sen, när jag fick mina pengar och dom skulle in, hade jag inte gjort det vid det här laget, den 19:e, hade jag varit ganska kokt i bajs, eller hur??" "Har du städat?" "Njaaaa... men det är inte så farligt och jag ska, jag ska, jag ska" "Äter du ordentligt" (Det är nu jag använder all min kraft för att inte explodera och bli helt. tokig.) "Jadå, det gör jag, oroa dig inte" "är du klädd varmt nog? Fryser du? Vill du låna mina vantar? Ska du stanna på en macka? Vill du komma in ett tag? Har du lagt upp en budget för nästa månad? Ska vi gå och titta på nya jeans till dig? Ska du träffa pappa imorgon? Vill du ha med dig några tidnigar hem?" Jag älskar min farmor, det gör jag, utan henne hade jag bott på gatan och inte haft det en bråkdel av allt bra jag har nu, men när jag står där vill jag bara HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEM. Och jag kan inte säga det rakt ut, jag ser hur ledsen hon blir. Jag ser det på ögonen, på hennes snörpta mun. Jag vill inte göra farmor ledsen. Fan.
Hinder nr 5. Vänta på bussen hem. Som aldrig kommer. Ångest i magen, tårar i ögonen, hatar mitt liv, vill bara hem och försvinna in i sömnen, där man inte känner något, inte lukten från disken, inte bananflugornas surr, slipper se den slitna tapeten, slippa vara röksugen, festsugen, sugen på att något kul ska hända, sugen på ett riktigt liv. Bara sömn. (Och NEJ, jag vill inte dö, bara sova. Trevligt att vakna sen när det har börjat nåt bra på tv, absolut.)
Sådär.
Så ser det ut, i Erica Englund's hjärna när jag ska göra en sån enkel grej som att lämna några papper på ett ställe max en halvtimma här ifrån, om ens det.
Jag vet vad du tänker. "Men, hallå. Erica. Det är ju inte ett dugg jobbigt. Stackars dig som inte jobbar och inte har något annat än fritid och måste *herregud!* ta dig in till stan en snabbis. Stackars, dig, verkligen, NOT. Gud vad du är lat. Tänk på mig, jag jobbar/pluggar/praktiskerar HELA DAGARNA, vad gör du? Åh nej, måste du städa? Stackars liten!!! Vad jobbigt för dig! Men för all del, fortsätt klaga, det har du absolut all rätt i att göra."
Tänk om jag kunnat se på problemet så också. Tänk om jag kunnat se en enkel handling istället för årets jobbigaste pryl. If only. Jag skulle sälja min själ för att vara normal. Att orka. Att lita på sin kropp, sitt ork. Att inte bygga mountains out of molehills. Nu börjar jag faktiskt lipa när jag sitter här och skriver, där har vi det, jag vill vara normal. Orka. Att orka med att vara normal.
Ok, dags att torka tårarna, vad göra?
Jo, jag har kommit på det.
Jag ska börja dricka kaffe.
Det blir man pigg av, right? Ok att det är den vidrigaste dryck EVER men jag tar det, jag skaffar mig ett till beroende som är svinsvår att sluta med, visst, whatever, det är det värt för att kunna ha det rent hemma (åh gud vad jag vill ha det rent hemma), för att orka med en normal vardag. Kan det vara så enkelt?
Nåväl, sagt och gjort. Jag kokade kaffe innan jag började skriva det här, och har under hela denna tid försökt få i mig en liten kopp. Jag har lyckats, men holy mother of god vad äckligt det är. Som att dricka en vansinnigt bränd skiva toast. Bittert som fan, fast jag köpte mjölk och socker för pantpengar igår (jo, det var det enda jag fick gjort igår). Jag har rullat fimpcigg och rökt fastän jag mer eller mindre slutat och börjat med snus istället (jag är trött på att lukta illa) bara för att få ner en klunk eller två. Jag försöker hålla för näsan men då slår det lock i öronen när jag sväljer så det gör jag inte om. Fan att det ska vara så vidrigt. Hur kan man gilla det här?? Det smakar ju APA!!
Men jag gör det. Jag skulle kunna chugga en hel kanna kaffe för att få känna känslan nu ställer jag mig upp och städar lite, så här kan jag ju inte ha det.
Jag väntar på den känslan, tar mig en till kopp så länge.
Där har vi ju självklart problemet, visst, jag fattar det. Men det tar inte slut där, för en av ADD grejerna är att man har så lite ork. Det är därför man får anfetamin tabletter, hos adhd kids blir dom lugnare, för add kids blir man helt plötsligt en sån som orkar. Wow, vilken känsla.
Tänk att vara en sån människa som säger "gud vad rörigt det är här, bäst jag tar itu med det" och rullar upp ärmarna och bara gör det. Eller, "idag borde jag verkligen få gjort det där, bäst jag drar på mig jackan och tar mig en promenad dit med en gång."
Jag KAN INTE göra så. Men jag försöker.
Igår gick jag och la mig svintidigt, jag tackade t o m nej till en inbjudan från ellen att komma förbi och drick vin vilket jag väldigt gärna hade gjort annars, jag har inte sett henne eller anna på ett tag, men som sagt jag tackade nej för att jag tänkte att jag skulle vara duktig idag. Jag tänkte att jag skulle gå upp klockan nio, duscha, låtsas äta något, göra mig lite halv-fin, dra till soc och lämna in papper, svänga förbi farmor, städa lägenheten och sen vara... fri. Inget som hänger över en. Sitta här och surfa utan att känna att jag skjuter upp på saker, aldrig får något gjort. Inte behöva klandra sig själv.
Gud, vad jag skulle vilja vara en sån där tjej som lämnar lägenheten tidigt på morgonen, fräsch och fin, med pigga ögon och språng i stegen, på väg att uträtta viktigheter. Jag tror inte så många sådana tjejer går runt och mumlar en mantra för sig själva, "bara jag inte tappar orken, bara jag inte tappar orken" om och om medans man känner, man känner hur energin rinner av en.
Har jag en enda viktig grej att göra, låt det vara en tvättid, ett möte på soc, ett möte med shrinken, hämta något hos farmor eller till och med roliga, trevliga saker som jag vill göra t ex sushi med pappa, blir det en sån stor grej, det är det enda jag orkar göra på en dag. Efter jag har gjort grejen måste jag lägga mig, för jag är helt jävla slut. Helt paj, som om jag jobbat intensivt i tolv timmar minst. Och jag somnar, stenhårt, bums. Slocknar, sover flera timmar, mitt på dagen, fast jag kanske sovit en hel natts sömn och inte rimligtvist borde vara det minsta trött. Problemet är att det är såhär även när jag har cash och har råd att äta ordentligt. Jag har käkat frukt, blütsaft, vitaminpiller, fiskleverolja (tror mig, farmor keeps me in pills) men inget hjälper, jag ORKAR inte.
Iaf, idag vaknade jag klockan halv sju på morgonen, två och en halv timmar tidigare än väckarklockan, pigg som en ärta. Jag satte mig och kollade på en film på datorn som jag tankat ner kvällen innan, undvek att tänka på att ta en dusch för det är jobbigt, man står där med lödder i håret och tänker jag orkar inte stå här längre, orkar inte lyfta armarna, måste här ifrån, kan jag bara skita i att skölja håret? Hur lång tid innan det börjar klia? Om jag tar en tupplur kanske jag orkar skölja håret senare? *ÅNGEST* (Fast jag sovit gott i över åtta timmar orkar jag inte duscha, hur sjukt är det?) Jag har nu sett färdigt på filmen, och jaa du...nu är det dags att dra. Då, när det är dags att göra det där duktiga, när det är dags att vara den där tjejen som ordnar med viktigheter, då rinner allt av mig, och vartenda steg på vägen, vartenda delmoment av det jag ska göra blir tungt som bly.
Ok, om ni har orkat så här långt kan jag ändå bara vara helt ärlig och ge en inblick i hur jag tänker.
Problemlösning - var är jag nu? I soffan, i myskläder. Vad ska jag få gjort idag? Lämna in ett papper, hämta jackan hos farmor. No biggie. Lätt som en plätt.
Hur löser jag detta? - Steg ett. Hitta kläder att ta på mig. Alltså hinder nr 1. Mina svarta jeans luktar illa och har filmölksfläckar på som påminner om sperma, dom går bort. Mina enda andra par ligger... nånstans, jag försökte hitta dom igår men kunde inte bland oredan hemma, fick ångest för hur det ser ut här och gav upp. Försöker jag hitta dom igen får jag ångest igen och då tappar jag viljan att leva, så det går bort. Det är för kallt för att ha på mig kjol, plus att jag inte äger någon kjol som inte har stora hål i sig. Lika bra att bara ge upp.
Hinder nr 2. Göra mig iordning. Duscha orkar jag inte, och sminka mig förtjänar jag inte då jag redan har blivit deppig för hur jag har det med kläderna, så jag är inte värd att vara en sån där tjej som ser snygg ut när hon går hemmifrån, plus att jag inte kan vässa min enda kajal för vässaren är borta så jag får träflisor i ögonen om jag försöker. Kul att gå ut. Borsta håret? Varför? Det blir ju inte bättre av det?
Hinder nr 3. Lämna lägenheten. Det är ljust ute, alla ser mig. Ser mig komma gående där i spermafläckade brallor, en ful röd jacka med hål i som skulle passa bättre på en tioåring (inte i storleken, utan modellen, ingen snygg skärning här direkt, plus att dragkjedjan är trasig...) och med en helt vanlig ful halsduk om halsen, knuten på ett helt vanligt sätt. (Är det BARA barn som har det? Jag ser aldrig att de snygga fräscha modetjejerna som går i högklackat mitt på vintern någonsin har en vanlig halsduk på sig. En sjal kanske, nån snygg stickad kashmirhalsduk knuten på något trendigt vis kanske, men aldrig en helt vanlig. Visst att jag alltid känner mig yngre än vad jag är, men jag kännermig pinsamt liten med den halsduken på mig. Som en snorig unge på väg till skolan. När jag går förbi modetjejer känner jag hur de tittar på mig, dömer mig. "Hur kan man klä sig sådär? Va? Fniss!!" Och jag måste ha den där jävla halsduken på mig, jag fryser i det här jävla frusna landet och har inte råd att köpa mig nån snyggare. Fick den av farmor. Såklart.) Det är snö ute, då halkar man, jag vill inte halka, jag hatar att halka jag vill inte ut (jagvillintejagvillintejagvillinte). Jag är så trött på göteborg, jag är så trött på min buss här utanför, jag är så trött på soc och hela byggnaden, jag vill inte se det mer, vill inte veta av det.
Hinder nr 4. Måste förbi Farmor på vägen hem. Orka. När jag (om jag) orkat gå HELA VÄGEN ÖVER HEDEN, fattar ni hur långt, hur drygt, hur jobbigt, hur vidrigt vidrigt vidrigt det är att gå från valand, en massa jävla steg som inte för en nånstans, man går och går och går men kommer aldrig fram medans man med varenda steg försöker undvika att halka och göra bort sig medans den iskalla vinden fryser ens ansikte till is JAG -HATAR- ATT GÅ ÖVER HEDEN!!!!!!!! När man gjort det, när man varit inne på soc och lämnat papperna och ska hem börjar den där känslan i magen, nu orkar jag inte mer nu måste jag sätta mig för engergin är slut och jag är så långt hemmifrån hur ska jag orka? Jag börjar gråta nu, måste hinna hem, måste ta av mig och lägga mig i sängen men nu är jag vid ullevi och det är jättelångt hem och tänk om jag freakar på spårvagnen, ballar ur och jag måste hem hem hem nu nu nu då går inte det utan då måste jag gå, igen, över helvetet som heter heden, uppför den ändlösa gatan avenyn där vidriga människor går och finns och dömmer, uppför arkivgatan, orka dra upp porten med ens sista krafter, stå och vänta på hissen, stå i hissen där det finns speglar, titta på sig själv och tycka illa om sig själv för man är ett sånt freak som ens känner så här, prata som en normal, glad människa med farmor, berätta att det inte är så farligt hemma och berätta något (vad som helst, bara det är något positivt) för att förhindra frågor som "har du betalat räkningarna?" "jaaaaa, för typ tre veckor sen, när jag fick mina pengar och dom skulle in, hade jag inte gjort det vid det här laget, den 19:e, hade jag varit ganska kokt i bajs, eller hur??" "Har du städat?" "Njaaaa... men det är inte så farligt och jag ska, jag ska, jag ska" "Äter du ordentligt" (Det är nu jag använder all min kraft för att inte explodera och bli helt. tokig.) "Jadå, det gör jag, oroa dig inte" "är du klädd varmt nog? Fryser du? Vill du låna mina vantar? Ska du stanna på en macka? Vill du komma in ett tag? Har du lagt upp en budget för nästa månad? Ska vi gå och titta på nya jeans till dig? Ska du träffa pappa imorgon? Vill du ha med dig några tidnigar hem?" Jag älskar min farmor, det gör jag, utan henne hade jag bott på gatan och inte haft det en bråkdel av allt bra jag har nu, men när jag står där vill jag bara HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEM. Och jag kan inte säga det rakt ut, jag ser hur ledsen hon blir. Jag ser det på ögonen, på hennes snörpta mun. Jag vill inte göra farmor ledsen. Fan.
Hinder nr 5. Vänta på bussen hem. Som aldrig kommer. Ångest i magen, tårar i ögonen, hatar mitt liv, vill bara hem och försvinna in i sömnen, där man inte känner något, inte lukten från disken, inte bananflugornas surr, slipper se den slitna tapeten, slippa vara röksugen, festsugen, sugen på att något kul ska hända, sugen på ett riktigt liv. Bara sömn. (Och NEJ, jag vill inte dö, bara sova. Trevligt att vakna sen när det har börjat nåt bra på tv, absolut.)
Sådär.
Så ser det ut, i Erica Englund's hjärna när jag ska göra en sån enkel grej som att lämna några papper på ett ställe max en halvtimma här ifrån, om ens det.
Jag vet vad du tänker. "Men, hallå. Erica. Det är ju inte ett dugg jobbigt. Stackars dig som inte jobbar och inte har något annat än fritid och måste *herregud!* ta dig in till stan en snabbis. Stackars, dig, verkligen, NOT. Gud vad du är lat. Tänk på mig, jag jobbar/pluggar/praktiskerar HELA DAGARNA, vad gör du? Åh nej, måste du städa? Stackars liten!!! Vad jobbigt för dig! Men för all del, fortsätt klaga, det har du absolut all rätt i att göra."
Tänk om jag kunnat se på problemet så också. Tänk om jag kunnat se en enkel handling istället för årets jobbigaste pryl. If only. Jag skulle sälja min själ för att vara normal. Att orka. Att lita på sin kropp, sitt ork. Att inte bygga mountains out of molehills. Nu börjar jag faktiskt lipa när jag sitter här och skriver, där har vi det, jag vill vara normal. Orka. Att orka med att vara normal.
Ok, dags att torka tårarna, vad göra?
Jo, jag har kommit på det.
Jag ska börja dricka kaffe.
Det blir man pigg av, right? Ok att det är den vidrigaste dryck EVER men jag tar det, jag skaffar mig ett till beroende som är svinsvår att sluta med, visst, whatever, det är det värt för att kunna ha det rent hemma (åh gud vad jag vill ha det rent hemma), för att orka med en normal vardag. Kan det vara så enkelt?
Nåväl, sagt och gjort. Jag kokade kaffe innan jag började skriva det här, och har under hela denna tid försökt få i mig en liten kopp. Jag har lyckats, men holy mother of god vad äckligt det är. Som att dricka en vansinnigt bränd skiva toast. Bittert som fan, fast jag köpte mjölk och socker för pantpengar igår (jo, det var det enda jag fick gjort igår). Jag har rullat fimpcigg och rökt fastän jag mer eller mindre slutat och börjat med snus istället (jag är trött på att lukta illa) bara för att få ner en klunk eller två. Jag försöker hålla för näsan men då slår det lock i öronen när jag sväljer så det gör jag inte om. Fan att det ska vara så vidrigt. Hur kan man gilla det här?? Det smakar ju APA!!
Men jag gör det. Jag skulle kunna chugga en hel kanna kaffe för att få känna känslan nu ställer jag mig upp och städar lite, så här kan jag ju inte ha det.
Jag väntar på den känslan, tar mig en till kopp så länge.
måndag 16 februari 2009
Wise Words
“When I think of the number of unpleasant people I know who claim to be going to a ‘better world’, I’m moved to lead a more sinful life. Remember, heaven for the climate, hell for the society.”
- Samuel Langhorn Clemens
“We are all atheists. I just believe in one fewer god than you do. When you understand why you dismiss all the other possible gods, you will understand why I dismiss yours.”
— Stephen Roberts
“Religion is regarded by the common people as true, by the wise as false, and by rulers as useful.”
–Seneca
"Let’s just do a quick review of bible-god.
Remember that he’s allegedly “omniscient.” This means that he knew before the beginning of time everything that would happen. Everything.
If we are to play along with this, he knew long before he created you whether you’d end up in heaven or hell.
This begs the question of why go ahead with the experiment if he knew how it would end? Does he enjoy watching suffering?
But he decided to proceed. Well the first experiment in the garden of Eden is a right disaster. So what does this “just” god do in response? I would have sent Adam & Eve to bed without supper that night and given them a second chance. Bible-god instead goes postal, evicts these two naive teens, and then to be extra sadistic, he places the Curse of Original Sin not just on them but on all of their descendants in perpetuity.
Nota bene: This deity metes out infinite punishment for finite transgressions. Moreover, he metes out collective punishment for individual acts.
The above goes against everything civilized society stands for.
Now we continue along to his next screw-up. Things continue to deteriorate in large part because of the burden of Original Sin. After all, Original Sin dooms humanity from the get-go. It doesn’t stand a chance of winning bible-god’s approval.
So what does bible-god do in response? Why he holds the very first holocaust: the Biblical Flood. Not only does he murder all people but puppies and kitties too!
Remind me again how he supposedly differs from Satan?
We continue. After re-starting with a blank canvass after the flood, things still go to pot in his creation.
This deity just can’t get it right, can he?
So what is this genius’s next idea for solving the problems in his creation? Why it’s to have an illegitimate child with a young teen whose sole purpose will be to be murdered in a gruesome blood ritual!
This is the best solution bible-god could come up with???? If I were him, I would have wiggled my nose like I Dream of Jeannie and stopped the unnecessary suffering once and for all.
Despite this alleged sacrifice of his own child, the world continued getting worse and worse. Last year a ten year old girl was raped and buried alive in Florida as bible-god watched silently from up above.
He has the power to stop these crimes. He is the only one with the power to eliminate childhood leukemia and Alzheimers and stop tsunamis and earthquakes. Yet he does nothing.
Meanwhile, believers who sound as if they were traumatized victims of Stockholm Syndrome continue to bleat on about his mercy and love!"
-Bible Dude (en kille som kan mycket om bibeln som jag stöter på lite här och där på nätet, ganska ofta faktiskt... han är min hero.)
Le Nut House
Jag ÄLSKAR gamla övergivna hus, men bor i gbg där det inte direkt kryllar av gamla övergivna mental institutions som den här. Men thanxs to the intertubes kan man ta sig en titt ändå. Gört.
En gammal loggbok...
Ye Olde Padded Room
Mys!
En gammal loggbok...
Ye Olde Padded Room
Mys!
Too...Much....Info!
Jag kan inte sluta... jag måste gå och lägga mig... men det går inte.... pga denna sida...
jag måste läsa om top ten bizarre death related things you can buy online! Eller top ten bizarre phobias! Eller top ten bizarre biblical tales! Eller varför inte top ten Route 66 stops!
Och det tar aldrig slut! Alla top ten listor i hela universum finns här! (Jag har inte kunnat navigera bort från denna sida på fyra och en halv timmar och jag tror att jag håller på att bli blind av skärmens harsha glare (vissa saker kan jag bara inte komma på hur man säger på svenska men jag la till ett "a" på harsh så alla svenskar fattar, varsågod) men jag tror att den faktiskt innefattar hela universums listor, jo.)
Jag måste sova. Fast nu hittade jag top ten eerie haunted places, IT WON'T STOP!!!!!
HJÄLP!
OkOK här är länken till en massa mer övergivna hus som jag tog upp i inlägget innan denna, för jag vet att ni gillar övergivna places lika mycket som jag; top ten abandoned places. Klicka på "source" brevid bilderna och kiss your productivity för dagen goodbye.
jag måste läsa om top ten bizarre death related things you can buy online! Eller top ten bizarre phobias! Eller top ten bizarre biblical tales! Eller varför inte top ten Route 66 stops!
Och det tar aldrig slut! Alla top ten listor i hela universum finns här! (Jag har inte kunnat navigera bort från denna sida på fyra och en halv timmar och jag tror att jag håller på att bli blind av skärmens harsha glare (vissa saker kan jag bara inte komma på hur man säger på svenska men jag la till ett "a" på harsh så alla svenskar fattar, varsågod) men jag tror att den faktiskt innefattar hela universums listor, jo.)
Jag måste sova. Fast nu hittade jag top ten eerie haunted places, IT WON'T STOP!!!!!
HJÄLP!
OkOK här är länken till en massa mer övergivna hus som jag tog upp i inlägget innan denna, för jag vet att ni gillar övergivna places lika mycket som jag; top ten abandoned places. Klicka på "source" brevid bilderna och kiss your productivity för dagen goodbye.
Vuxenpoäng
Jag gjorde precis testet på vuxenpoang.com, enligt "Sveriges Vuxenpoängsstyrelse" (lol) är min ålder 18.3 år.
Nån som är förvånad?
Nån?
Anybody.....?
Nä, inte jag heller.
Nån som är förvånad?
Nån?
Anybody.....?
Nä, inte jag heller.
söndag 15 februari 2009
Bloggandet
Satan va seg jag är här på bloggen.
Det händer faktiskt noll just nu i mitt liv, det är därför. Jag tänker skriva, men så kommer jag på att jag inte har ett skvatt att skriva om.
Jag väntar på att få höra från min handledare på soc när jag ska till psyk och träffa mina nya hjärnskrynklare, men det kan ta ett tag sa hon och det gör det...
Mina dagar går just nu ut på att fördriva tiden så att framtiden kan typ...komma snabbare eller nåt.
Vi går upp när vi vaknar, sätter oss i soffan och tittar på tv, kanske går till affären en snabbis, sedan är det endast böcker och tv som underhåller oss.
Hela dagarna.
Det är inte så att jag vill att simon ska dra men jag blir så otroligt slapp när vi hänger, vi drar ner varandra tror jag. Men det löser sig.
Nu har jag faktiskt INGET mer att skriva.
hej.
Det händer faktiskt noll just nu i mitt liv, det är därför. Jag tänker skriva, men så kommer jag på att jag inte har ett skvatt att skriva om.
Jag väntar på att få höra från min handledare på soc när jag ska till psyk och träffa mina nya hjärnskrynklare, men det kan ta ett tag sa hon och det gör det...
Mina dagar går just nu ut på att fördriva tiden så att framtiden kan typ...komma snabbare eller nåt.
Vi går upp när vi vaknar, sätter oss i soffan och tittar på tv, kanske går till affären en snabbis, sedan är det endast böcker och tv som underhåller oss.
Hela dagarna.
Det är inte så att jag vill att simon ska dra men jag blir så otroligt slapp när vi hänger, vi drar ner varandra tror jag. Men det löser sig.
Nu har jag faktiskt INGET mer att skriva.
hej.
fredag 13 februari 2009
Idag
har jag inte gjort så mycket, jag lyckades släpa med både mig och simon till willy's och handla, skönt att bli av med all pant. 65:- blev det, tack simon för att du knarkar coca cola i stora mängder.
Jag orkade även tvätta håret och klippa till nån slags Bettie Page lugg, får se om det blir lika bra imorgon när jag har bed head.
Klockan är 03.08, Hemsökta Hus med my hero Dr. O'Keeffe börjar om några minuter, jag ska ta mig ett stort glas vatten och en catch eucalyptus snus och bara götta te det nu.
hörs imorgon, små grisar!
torsdag 12 februari 2009
söndag 8 februari 2009
Idag
Har simon hjälpt mig sätta igång ett traderakonto så jag kan sälja lite gamla kläder o skit. Har ganska mycket att bli av med ändå, och ganska mycket jag vill ha. Irma & Esmis skulle behöva en riktig klätterställning...köpa en symaskin (jag köpte dom två mönsterna jag skrev om tidigare, fick dom för fem kr styck och sex kr portot! Mina första mål i syprojektet!) och sånt. Får se vad som händer, men lägger jag upp prylar länkar jag här :-) godnatt!
Vill Ha
Dagens andra Gimme Gimme:
Jag har 500:- kvar av julklappspengarna.
Det jag mest av allt vill ha just nu är ett snyggt överkast till sängen, det har jag velat ha länge... i flera minuter....
Titta vad jag hittade på Tradera!
Ett skitsnyggt helt nytt överkast i svart siden med broderier och fyra matchande kuddar
fint va?
för (just nu iaf) 270:-!!!!!!!!!!
Ska jag?
Jag har tills den 15 feb att bestämma mig....
Jag har 500:- kvar av julklappspengarna.
Det jag mest av allt vill ha just nu är ett snyggt överkast till sängen, det har jag velat ha länge... i flera minuter....
Titta vad jag hittade på Tradera!
Ett skitsnyggt helt nytt överkast i svart siden med broderier och fyra matchande kuddar
fint va?
för (just nu iaf) 270:-!!!!!!!!!!
Ska jag?
Jag har tills den 15 feb att bestämma mig....
lördag 7 februari 2009
Sy!!
Jag vill lära mig att sy!
Jag vill spara pengar och köpa en symaskin, tyger och mönster. Farmor eller mamma kan visa mig, det är ju inte så svårt, jag sydde pyttelite när jag var yngre.
Hittade det här snygga mönstret på tradera, 5:- (!)
Tänk den kjolen i nåt dösnyggt tyg med en underkjol kanske, vill ha!
Det kan ju inte vara svårt alls!
Eller asgamla mönster;
Den här klänningen i döskalletyg och man är redo för en helkväll på rockbaren.
Skulle även kanske kunna sälja klänningar i snygga tyger på tradera för en slant...?
Vad tycks?
Jag vill spara pengar och köpa en symaskin, tyger och mönster. Farmor eller mamma kan visa mig, det är ju inte så svårt, jag sydde pyttelite när jag var yngre.
Hittade det här snygga mönstret på tradera, 5:- (!)
Tänk den kjolen i nåt dösnyggt tyg med en underkjol kanske, vill ha!
Det kan ju inte vara svårt alls!
Eller asgamla mönster;
Den här klänningen i döskalletyg och man är redo för en helkväll på rockbaren.
Skulle även kanske kunna sälja klänningar i snygga tyger på tradera för en slant...?
Vad tycks?
fredag 6 februari 2009
Kul Igår
Igår hade jag förfest hos mig. Anna, ellen, robert och erik kom dit, trevligt värre.
Robert
Simon är fantastisk (och jag är en skillad fotograf)
Ellen skulle ha det plattaste håret EVER, vet ej vad jag håller på med, en misslyckad pussmun antagligen...
Magnus kom dit
I got cleavage, Mg, he likes
Mina bejbiiis
Erik
Wink wink, nudge nudge
Ellen hittade en liten leksak i killform att roa sig med
Sen drog vi hem till smurfen på efterfest, lyssnade på musik, letade efter Vågen's jacka, drog hem, sov.
KUL!
Robert
Simon är fantastisk (och jag är en skillad fotograf)
Ellen skulle ha det plattaste håret EVER, vet ej vad jag håller på med, en misslyckad pussmun antagligen...
Magnus kom dit
I got cleavage, Mg, he likes
Mina bejbiiis
Erik
Wink wink, nudge nudge
Ellen hittade en liten leksak i killform att roa sig med
Sen drog vi hem till smurfen på efterfest, lyssnade på musik, letade efter Vågen's jacka, drog hem, sov.
KUL!
torsdag 5 februari 2009
The Mad Hatter
Johnny Depp som The Mad Hatter!!
Ssssssssssnaaaaaart kommer den nya Alice i Underlandet filmen, hoppas dom har gjort det bra och följt storyn ordentligt, please please please! Come on Tim Burton, you can do it!
Eeek can't wait!!
Ssssssssssnaaaaaart kommer den nya Alice i Underlandet filmen, hoppas dom har gjort det bra och följt storyn ordentligt, please please please! Come on Tim Burton, you can do it!
Eeek can't wait!!
JEJEJEJE
Alltså, jag fattar inte varör man skriver "jejejeje" när man menar att nåt är kul, ska bli kul eller whatever. Natasha Peyre skriver det jämt på sin blogg.... liksom många andra "modebloggare" jag har surfat förbi nu dom senaste 15 minuterna.
Why?
Je je je je? Säg det högt en gång, helt stört. Oh well.
Ellen på väg hit snart, ska dricka vin (tror jag, om hon hann till systemet) och sen en sväng på rotary.
kul!
hej
Why?
Je je je je? Säg det högt en gång, helt stört. Oh well.
Ellen på väg hit snart, ska dricka vin (tror jag, om hon hann till systemet) och sen en sväng på rotary.
kul!
hej
onsdag 4 februari 2009
Hmm...
Funderar på att ta bort alla bilder och lägga dom på en separat blogg, och även en blogg helt åt stella.
Kanske vore värt.
15 min senare --- Nu är det gjort!
Kanske vore värt.
15 min senare --- Nu är det gjort!
måndag 2 februari 2009
Back To The ESG
Idag ska jag, Anna & Lena Brantmark och Anna Backman iväg till Engelska Skolan i Göteborg där vi gick när vi var fjortisar då vi klädde oss som sinnessjuka färgblinda hippies.
sinnessjuka färgblinda hippies tio år senare
Jag och Magnus var på deras födelsedagsfest i lördags (jättekul) och idag ska vi göra detta, sen ta en måndagsöl nånstans.
gud vad kul det ska bli att se gamla Mr. Ormsby, skolan, området runtomkring. Allt har väl förändrats men det blir kul ändå.
Anna & Mr. Ormsby
söndag 1 februari 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)