Tarmvred To The Rescue

Drog på mig en ganska flummig bacillusk för drygt en vecka sen, som gjorde att jag fick spendera mycket mer tid sittandes på dass än normalt, feber, muskelkramp, spyattacker och det värsta, magknip så inihelvetes illa. Detta slutade med två dygn på Östra, där dom pumpade mig full med nyttigheter och sen fick jag åka hem. Bacillusken skulle kroppen själv ta hand om, bara jag inte var uttorkad.
Sen dess har jag mått bättre, lös i magen har jag varit men ingen magknip eller spya. Och till mina chefer har jag glatt sagt att jag helt klart är på bättringsvägen och allt är finfinfint. Vilket det var, tills idag.
Vaknade med vad som kan jämföras med menskramp (killar tänk er en halvtimme efter a swift kick to the nuts) i hela magen så jag inte kunde ligga still utan vred o vände på mig, stönandes å kvidandes. Magnus som sov brevid trodde väl det var nån fantastisk dröm med honom i huvudrollen, men icke. Väckarklockan som jag ställer en timme innan jag måste gå upp (så jag kan snooza i vad som känns som all evighet) ringer, och jag är tvungen att springa till dass för första gången. Sen är det ett dassbesök varje gång klockan ringer, var tionde minut. Inte normalt. Då kommer spyan. Har ni någonsin upplevt känslan av att ha liquid sprutandes ur både arsle och mun samtidigt?
Det låter ganska speciellt.
Det känns ganska speciellt.
Det ser nog ganska speciellt ut, för den som rycker upp dörren och frågar om man behöver hjälp.
Iaf, efter ett par timmar av det här, då jag har missat bussen för jag inte kan släppa taget om toastolen, ringer magnus mina chefer och berättar läget. Dom blir inte glada, dom skulle ha lite semester idag, men tystnar när dom hör mina våldsamma spy-ljud ifrån badrummet.
Poängen med denna story?
Idag slipper jag jobba!!!