Hur svårt är det? Hur svårt är det, på en skala, att bestämma sig för ett par svarta loafers som man redan har spanat in ett par dagar tidigare? Ärligt talat?
För vissa, väldigt svårt.
Nu ska jag inte driva med folk som har, typ, nån slags psykologisk störning som gör att man inte kan bestämma sig, men herre min get, vilken snubbe. Nu vet jag ju inte om han HAR det, men det måste han nästan ha.
Killen (mannen, ca. 30-35, pratar med en pipig liten röst som ett barn, ser inte mongo ut men är nog ingen hit with the ladies if you catch my drift) kommer in när vi öppnar (eller, han hänger på låset en halvtimme innan vi öppnar och jag får be honom vänta) och berättar lite viktigt att han var hos oss en vecka sen och hade sett ett par loafers (fula gubbskor) som han "funderat på". Jo minsann. Han plockar fram skorna och frågar om jag har dem i storlek 8 (dvs 42). Jag hämtar skorna och Den Stora Titta-På-Skorna Dagen börjar. Killen sätter sig i en stol och STIRRAR på skorna. Hela dagen. På riktigt.
Vi vänjer oss vi honom, han sitter där på herravdelningen och ängnar sig åt att vrida och vända på samma par skor tills klockan blir fem, dvs han var hos oss i sju och en halv timme. Sjukt! Sen köper han skorna, och går. Vi kunde inte tro att det var sant. Det finns så många konstiga människor, som lever deras liv och bara gör som dom vill, skit i att andra tycker det är knäppt. Skönt på ett sätt, skrämmande på ett annat.
2 kommentarer:
Han hade uppenbarligen en skofettish, det lär ju finnas stora vinster på att nisha sig nuförtiden. Ni kanske borde funderar över ert koncept. Lättklädda försäljare som går runt och ger skor för folk att smeka mot en timkostnad på typ 200 pix?
ÅÅÅ det hade gjort min vardag så mycket roligare, tror dock inte att cheferna (ca. 65 år båda två) skulle digga konceptet. men står jag inte ut på riktigt och vill fixa en snabb avskedning så lägger jag lätt fram förslaget.
Skicka en kommentar