Bakis På Jobbet vs. Ungen Med Tåbira Part 2

Ja, iaf, som ni säkert förstår så slutade kvällen sent, mycket mycket sent. Jag hällde i mig två liter vatten i hopp om att nyktra till innan jobbet börjar, om ca. fyra timmar, typ. Funkade ej.
Vaknade när klockan ringde med mord i sinnet och dunkande huvudvärk.
Tungt perfymerad och tuggumi-tuggandes är jag där, springer trappor upp och ner, klättrar på hyllor upp till taket, går runt runt runt i väntan på att någon vill mig något.
Då kommer det en barnfamilj, och barnfamiljer är bland det jobbigaste som finns särskilt när man är bakis, det är mycket luta sig fram och stå på knä. Ungar är ju även LIVRÄDDA för mätstickan, den man lägger brevid foten för att mäta längden och få fram storleken, den som inte känns nånting och inte är ett dugg farlig.
Nu måste jag spinna vidare lite i det här ämnet om mätstickor ett tag, för varför(???) varför (??!!??) är föräldrar så VANSINNIGT mjäkiga med sina barn? Föräldern vet, liksom jag vet, att mätstickan inte är ett dugg farlig. Vi vet båda två att barnet inte kommer ta någon skada överhuvudtaget, SÅ HÅLL BARA FAST FOTEN SÅ JAG FÅR MÄTA!!! Du är starkare än barnet (nu menar jag de lite yngre ungarna, detta kan vara svårt med en sjuåring) , du kan med lätthet ta ett stadigt tag (utan att göra illa skitungen) runt vristen och hålla foten på plats i dom tre sekunder som jag behöver på mig att mäta. Men icke. Piper barnet det minsta, så släppts foten och föräldern försöker ÖVERTALA barnet att stå stilla, med löften om godis eller ännu värre, när dom tror att deras vidriga avkomma är på något sätt intelligent och dom försöker förklara hur mätstickan fungerar och ska vi prova på mamma först? Jaa det gör vi, titta, nu mäter vi mammas fot, ojojoj va roligt! Din tur! Kul va?? Nehej, inte det, skrik inte så i affären sötnos, ska vi mäta Nallens fot! Jooooo, det gör vi! Titta Nallens fot! Ja titta! Nallen tycker om att mäta fötterna!! Vill inte du prova, älskling? Sluta skrika så nu så blir det GLASS sen!! Jaaa, glass!! Men då måste du låta flickan mäta först! Ok ok skrik inte, du slipper, du får glass ändå!
Så håller dom på, dessa tragiska föräldrar som har knullat fram något dom inte kan hantera. Jeezuz. När jag får barn tänker jag verkligen inte hålla på så. Inget jävla daltande, nu ska vi köpa skor, då ska foten mätas, inget mer med det. Bara att hålla fast så är det över på nolltid och ungen fattar att det inte var något farligt alls, plus att det inte hjälper att skrika för att få som man vill. Dom få som faktiskt håller fast foten är underbara, och ungen kanske skriker men lägger av ganska snabbt och om man måste mäta om är det sedan inget problem. Så ska det gå till.
Iaf, back to the story.
Det kommer in en barnfamilj (och jag tänker helvetehelvetehelvete) av den klassiaka typen, mamma, pappa, storebror och lillasyster. Vovven och villan hade dom lämnat hemma, men volvon tog dom med. Just denna familj var dock lite special då dom var gigantiska allihop, det severades antagligen pizza med extra fett på varje kväll hos dem. Cola och socker till frukost. Motion förbjuden. Det är så hemskt när man ser hur feta föräldrar gör med sina barn, göder dom som julgrisar.
Det var lillasyster som skulle ha skor, hon gick i gympadojjor utan strumpor fast det var 20 grader varmt out there (det är nämligen alltid fint väder och varmt när jag jobbar) och hon skulle ha sandaler. Eftersom hon sitter i en stol och kan inte nå ner till fötterna då magarna är i vägen får jag dra av henne skorna. Vilket jag gör.
Let me tell you a little about fotsvett. Det finns olika typer. Det finns den svaga sorten, som man bara anar, och som inte är så jobbig, det har bara varit lite varmt i skorna just den dagen. Sen finns det nivå två, den som luktar starkt och illa och kräver att personen med fötterna byter strumpor ofta och kanske har barr-doftande sulor i skorna som suger åt sig fukt och är antibakteriella. Får vi en sån kund brukar vi få öppna dörren ett tag och vädra lite, efter dom har gått. (Måste inflika att det är en myt att män har värre doftande fötter än kvinnor, det kan vara precis lika illa, det är bara mindre accepterat för en kvinna att stinka fotsvett så hon tar bättre hand om sina fötter, tvättar dom mer noggrant, smörjer kanske in dom med nån bra kräm morgon o kväll, sprutar doft-dödande sprej i skorna osv. medans en man FÅR lukta fotsvett, så dom blir väl tvättade när det rinner vatten på dom i duschen, typ.) Sedan finns det nivå tre, Holocaust nivån, den som dödar utan mening eller rättvisa. Affären måste saneras och kunderna flyr (lustigt nog brukar personen med dödsfötterna inte märka detta) och vi som jobbar där får dra på oss varsin gasmask.
Lillasyster porkchop hade nivå-tre fötter. Mina näshår brändes bort på två sekunder (jag befann mig på knä väldigt nära doftkällan) och jag svimmade nästan av. "Jag ska bara...........kommer strax" kväker jag och springer iväg för att andas och stålsätta mig. Är man beredd är det ju en helt annan grej, man kan ta djupa andetag på lagret och andas mycket lite osv. medans man inte låtsas om det hela och är trevlig och rar.
Ungen tar EVIGHETER på sig, vill prova hundratals olika modeller (som jag naturligtvis får kränga på henne) och jag har för länge sen andats in far to many nivå-tre fotsvett partiklar för mitt eget bästa. Jag tror jag blev lite hög av det. Till slut, finally, när dom har gått, får jag vädra och andas frisk luft. Då (thank god, och inte innan) vänder det sig i magen på mig, och jag får springa upp o spy.
En fin, och ganska vanlig, lördag på jobbet.