söndag 22 februari 2009

Nykter Månad

Inför stundande månad som kommer att tillbringas i fattighetens tecken (känns som att jag inte snackar om något annat, sorry!) är det väl väldigt smart att ta tillfället i akt och göra kroppen och hälsan glad genom att skippa öl och vin på helgerna (och dom vardagar man skulle råka befinna sig på puben) och satsa på att sitta på motionscyckeln istället.
Detta har funnits i tankarna länge men aldrig blivit av för man tog sig alltid råd somehow, men nu är det faktiskt ganska kört så det gör ju det hela lättare.
Plus att jag faktiskt upplevt no-cash kvällar ute där jag varit tvungen att bara dricka vatten och haft riktigt kul ändå, så det betyder ju inte att jag måste låsa in mig en hel månad.
Vad säger ni brudar, är ni med mig?? Näää, det begär jag inte :)
Ellen, du har ju gjort det förr, var det svårt? Har man oändligt tråkigt?

Igår lagade jag en jättegod och billig middag av leftover pyttipanna, blandade i en burk vita bönor i tomatsås så det blev som en gryta, en vitlöksklyfta, soja och (pyttelite) peppar. Knäckebrödsmackor med fake-smöret Lätta på. (Det var simon som köpte den pappa, inte jag! Jag kör bregott!) Mycket gott och mättande.

Igår på vägen hem från Rockbaren fick jag ta hand om världens rikaste, världens fullaste brud. Hon var ryska och talade ganska dålig svenska (but who am I to judge) men jag fick ur henne att hon varit på en fest och skulle till en annan men visste inte var hon var. Hon satte sig brevid mig på bussen nämligen, hon var väldigt trevlig och ville veta vart hon var på väg, vilken buss hon satt på och jag kunde inte bara lämna henne sådär, så vi snackade ett tag tills hon var framme. Hon hade en äkta svart päls på sig (hrrmm...), en gucciväska (även den äkta), skyhöga klackar och antagligen jättedyra extentions, och jag blev ganska fascinerad (stavas det så? Fascinated iaf) av henne, undrar hur det är att vara en sån tjej? Jag hade velat prova, men bara för en dag. Det är nog därför jag läser "modebloggar" ibland, en slags escapism. En helt annan verklighet. Det är även därför jag läser Pavlovnas blogg, hon är som jag kan tänka mig att jag skulle vara om jag inte hade en massa problem med tillvaron. Hennes stil är vrålsnygg, hon målar riktiga tavlor som är även dom vrålsnygga, hon har en jävligt coolt inredd lägenhet som hon delar med sin kille och hon pluggar till något som hon verkligen vill jobba som i framtiden (tandläkare, det hade inte jag valt men det är ändå jävligt duktigt av henne). Hon verkar vara glad med livet och tillvaron, det är skönt att läsa om henne för det är som ett slags mål för mig, att saker och ting liksom ska funka sådär bra.
Jag tror hon är äldre än mig men eftersom hon är så uppsnäppt "får" hon ha svarta väggar och döskallegardiner och Emily the Strange väskor utan att nån säger åt henne att växa upp, lyllo. Ett mål.




2 kommentarer:

Anonym sa...

Alltså, oändligt & oändligt tråkigt skulle jag inte säga att man har. Dock kan tiden verka gå väldigt långsamt & personerna runt omkring kan verka vara oändligt fulla. Funderar också på en sån där månad & en sån där vikt..teamwork?

Erica sa...

japp, teamwork. låter som en plan.