Hello...

Hej på er, det var ett tag sen.
Sitter hemma hos magnus invirad i ett duntäcke pga mg's behov av minst ett öppet fönster all year 'round, men det är lugnt.

Vad är nytt i mitt liv då? Tja... Har precis kommit igång med arbetsgruppen Rehab som ska avgöra om jag har ADD eller inte, träffade min nya shrink och fick i hemläxa att boka en hälsoundersökning på en vårdcentral som jag inte tillhör, kul, nej. Jag bor ju i johanneberg så det är gibraltargatans vårdcentral jag ska vända mig till men av någon underlig anledning ska jag insistera på att få komma till den i kungshöjd... hon sa inte varför, bara att jag verkligen skulle tjata men inte bli ledsen om dom vägrade, då skulle jag ringa till gibraltar istället. What?? I don't know.
Sen är det meningen att när jag sitter där framför farbror eller tant doktor så ska jag nämna lite smidigt att "jag även har en neurologisk störning som vi tror är ADD" helt spontant, när min shrink sa detta kände jag bara att det skulle ju vara helflummigt att bara droppa det sådär, vad ska läkaren göra åt det liksom? "Jahaaaa, men nu lyssnar vi bara på lungorna idag, lille vän" typ. O jag bara "ja..nää...jag ville bara nämna det...hehe...he?" Suck. Jag kan ju (och jag kommer ju) såklart nämna VARFÖR jag är där, alltså pga att jag ska göra den här undersökningen i FRAMTIDEN, men vad har det att göra med själva hälsoundersökningen? "Jaha då tittar vi med apparaten i örat och in i hjärnan och ser efter om lilla ADD-nerven är inflammerad, så får du kila iväg till apoteket och köpa piller om den är det."
Äh jag vet, jag vet, nån mening med det hela finns det, men det är sån logik jag inte fattar (pga nämnd störning måhända? Här är en länk om nån vill läsa om detta som inte redan vet vad det är, ifall ni inte redan hört mig snacka om det.)

What else? Jo, jag har blivit bjuden på Anna's och Lena's födelsedags fest, A&L är två tjejer jag (och Ingrid, min dåvarande bästa polare) blev väldigt goda vänner med när vi var fjortisar och attended ESG (The English School in Gothenburg, lah-dee-dah) för ca. hundra år sen. Har inte träffat dom på så länge heller förutom några få ggr som slet isär mitt självförtroende, min självkänsla och alla braiga tankar jag hade om mig själv då jag tillbringade hela mina yngre tonår med att jämföra mig med dom, vilket inte var lätt då dom var (och är) väldigt vackra, snälla, coola människor och jag, back in the day, såg ut och uppförde mig som ett grottmongo.
Nu äntligen känner jag att jag skakat av mig dessa negativa tankar om mig själv, jag är inte perfekt men jag är den bästa Erica Englund som finns och jag inser att jag också har fina, vackra och positiva sidor som jag tidigare förnekat. Iaf, det ska bli väldigt kul att se dom igen och att få gratta dom på deras födelsedag.

(Jaha kära stalkers där fick ni veta mitt namn och att jag bor i johanneberg, kom gärna förbi nån gång, portkoden är 1964.)

Nu orkar jag inte mer, ring mig istället så gaggar vi om nåt annat.